När tomaten blev sur

Det kan vara väldigt lockande att pilla ut egna frön från de där goda söta körsbärstomaterna som du köpt på affären för så i en kruka. Du målar upp drömmar om frodiga plantor som dignar av solmogna och klarröda småtomater som du kan stoppa i munnen som godis eller använda till en grekisk sallad med lite olivolja och fetaost. Fröna gror ofta tacksamt och plantan börjar växa och sedan blomma. Snart syns antydan till små gröna kart och förväntan är stor. När tomaterna till sist har fått sin gyllenröda färg och du stoppar den allra första väldoftande tomaten i din mun vill du att det ska smaka sommar, sött och gott. Men tomaten är mest bara smaklös, kanske till och med lite sur. Vad hände??

Det finns flera förklaringar. En kan vara jorden, tillväxten, växtplatsen och gödningen vilka faktiskt kan påverka smaken. Inom vin kallas det ”terroir”. Men det kan också bero på vilket av alla frön du valde i just din köpetomat. Det går att förklara på ett ganska enkelt sätt.

Inom odling vill man ofta förädla sorterna så att de blir goda, hållbara, lagringsdugliga och får en mängd andra egenskaper som gör att konsumenten vill köpa just deras tomat. Därför korsar man olika sorter med olika egenskaper för att få fram den perfekta tomaten. Det brukar kallas att sorten är en F1-hybrid. Väldigt, väldigt enkelt förklarat kan det se ut så här:

Mammatomat ger väldigt söta (A) och goda körsbärstomater men de har tunt skal (B) och klarar inte stötar och packning i kartonger utan att skadas. Därför måste man välja en pappatomat som har egenskaper som väger upp bristerna hos mammatomat. Pappatomat har tjockare skal (b) och därmed väldigt hållbar men är inte lika söt utan snarare smaklös eller nästan sur (a).  När man korsar dessa kommer generna i avkomman (din frösådda tomat) att kunna få olika egenskaper beroende på hur generna fördelas i fröna.

Lyckas du ta ett frö som innehåller genen för att de ska vara söta (A) och samtidigt ha lite tjockare och hållbarare skal (b) har du haft tur. Har du otur kan du få ett frö som har generna (B) och (a) får du istället en tomat som kommer ha tunt skal och vara lite småsur. Det är alltid fler egenskaper, och gener, som är inblandade i framtagning av F1-hybrider. Köldkänslighet, snabb skörd, tillväxtstorlek, sjukdomsresistens och friskhet är bara några. Alltså, förutom (A) och (b) kan det också finnas (c), (D), (e), (F) osv. Vilket gör att du i princip kan få lite vad som helst i din kruka. Det är lite som att gå på lotteri.

Visst kan du prova att så frön från köpetomater och andra grönsaker och frukter. Kruxet är att du oftast inte vet vilken namnsort eller hybridsort av tomat, paprika eller gurka som köpt på affären eftersom det inte anges på samma sätt som för hos exempelvis äpplen. Har du tur är det en sortäkta* (se nedan) tomat, har du otur en F1-hybrid.

Var nu inte rädd för att köpa frö från de olika fröfirmorna som heter F1 och F2. Här är du nämligen steget innan det som beskrivs ovan och du kommer få exakt det som anges på påsen. Då är det du som odlar upp själva ”köptetomaten”. Det är om du sen vill ta frön av denna odlade tomat som ovanstående förklaring gäller.

Många tomatsorter är helt sortäkta och inte hybrider. Det betyder att du får exakt samma tomat som du tog fröet ifrån. Vill du vara på den säkra sidan köper eller byter till dig tomatfrön som du vet är sortäkta (står det inte F1 eller F2 på påsen så ska de vara sortäkta) och dessa kan du odla och spara frön av från år till år. Nästan alla tomater är självpollinerande och blir precis likadana som sin förälder i egenskaper. Nu kommer någon säkert fråga vad som händer om man odlar flera olika sorters tomater tillsammans och nära intill varandra. Korspollineras de inte då? Nej, nästan uteslutande alla tomatsorter självpollineras och det är något som sker precis innan blomman slår ut så man kan vara på den säkra sidan där, även om det flyger runt både humlor och bin i växthuset.

Så, eftersom jag vet vad som kan hända kanske ni tror att jag håller mig till enbart kända och köpta fröer. Nej då, även jag är nyfiken och kommer så frön från en liten underbart god körsbärstomat som fanns på frukostbuffén på vårat hotell på Fuerteventura (en av Kanarieöarna). Den var så där härligt tomatig, med massor av smak, sötma, syra och helt enkelt alldeles för god för att inte prova att vidareföröka. Har jag tur får jag en precis likadan.

* Friskriver mig allt ansvar för homozygota och heterozygota anlag i ovan angivna (A), (B) osv. Detta är bara en förklaringsmodell