Mild, krispig, söt paprika eller brännande, svidande hetta från chili. Det finns en smak för alla. Själv håller jag mig till de som går att hantera utan skyddsutrustning. Jag odlar en eller två nya chilisorter varje år som jag sedan torkar och maler till pulver. En skörd brukar räcka två år innan det är dags för påfyllning i burkarna. Paprika odlar jag ett par, kanske tre, olika sorter per år och försöker testa nya sorter tills jag hittar en sort som ger stor skörd och är söt och god. Hittills har jag fått antingen det ena eller det andra.
Chili och paprika tillhör samma släkt Capsicum. De finns i många olika former och färger, framför allt chili, och med olika styrka. Båda är lättodlade men behöver ganska lång tid på sig för att utvecklas. De går utmärkt att odla i kruka i växthus, på en inglasad balkong eller utomhus på en varm och solig plats. Ursprungligen kommer både chili och paprika från Sydamerika vilket innebär att de älskar både värme och sol.
Det starka i chili beror på hur stor mängd av ämnet capsaicin som det finns i frukten. Mest capsaicin finns i frön och i kärlsträngarna (det vita som fröna sitter på inuti frukten) och är det som gör att det bränner i munnen och på huden när man kommer i kontakt med det. Styrkan mäts i scoville-grader och är en bra indikation på om man kan hantera och äta chilin utan att behöva använda skyddshandskar, akutväska och svetthandduk. Capsaicin är fettlösligt och har du råkat äta för stark chili är det bättre att dricka fet mjölk eller äta något annat fett. Att skölja runt det med vatten sprider bara ämnet ännu mer i munnen.
Scovillegraderna anger att ju högre siffror desto starkare. Hettan kan dock variera beroende på odlingsförhållanden och tillgång på vatten. Det finns ofta information om scovillegraderna på de sorter som saluförs. Här är några riktmärken på lite mer kända sorter:
0 Paprika
100-500 Pimento och Peperoni
2500-8000 Jalapeno
7000-8000 Tabascosås
30 000-50 000 Cayennepeppar
50 000 – 175 000 Piri Piri
100 000- 350 000 Habanero
1 500 000 – 2 200 000 Carolina Reaper
Ren capsaicin 16 000 000
Sådden av både paprika och chili bör ske tidigt på säsongen för att det ska bli skörd under kommande sommarsäsong. Jag sår oftast mina frön redan i slutet av januari. Först lägger jag fröna i ljummet vatten ett dygn, då brukar de gro både snabbare och enklare. Fröna sås en halv centimeter djupt i små krukor (9×9 cm) med såjord och sen ställer jag dem på golvvärmen i hallen eller i ett minidrivhus med undervärme. Just värmen hjälper fröna att gro, speciellt de hetare chilisorterna som kan vara lite kinkiga. Direkt när de kommer upp ur jorden flyttas de in under extra belysning men fortfarande ganska varmt.
När de första två paren med karaktärsblad har utvecklats (de blad som kommer efter de två första bladen som heter hjärtblad) brukar jag flytta dem till min vinterträdgård där det är något svalare men de får fortfarande extra belysning. Det brukar göra att de blir kompakta och inte ränner iväg på höjden. Plantorna får växa fritt utan att beskäras. De behöver planteras om när de blivit runt 10-15 cm höga eftersom de är ganska näringskrävande. Samtidigt ger jag dem ett nummer större krukor. Jag använder oftast Hasselfors U-jord och sätter ner dem djupare i jorden än vad de suttit innan, då blir plantan mer stabil och nya rötter kommer att växa ut från stammen. Jorden i den nya krukan brukar näringsmässigt räcka ett par veckor, därefter är det dags att börja ge dem lite svag näringsgödning, runt halva doseringen vad som står på flaskan. Vad du gödslar med spelar inte någon egentlig roll, bara du gödslar så kommer du få frukt. Om du vill odla lite mer avancerat och maxa skörden så finns det specialgödsel. Själv tar jag det som står i skåpet (på senaste tiden har jag använt Weibulls tomatnäring, just för att jag fått ett par flaskor av dem) och ibland får de guldvatten (kiss+10 delar vatten).
När våren kommit flyttar plantorna ut i växthuset där det är uppvärmt på nätterna om det blir frost. Jag har lyxen att ha en luftvärmepump som håller det frostfritt utan att vi måste springa uppe på nätterna för att starta gasolkaminer eller byggfläktar. Här i växthuset planteras de senare ner direkt i de större krukor som de ska bo i resten av säsongen. Paprika behöver åtminstone 10 liters krukor. För chili beror det på vilken sort du ska odla. Det finns ju allt från låga dvärgsorter till flera meter öga. Plantorna får rejält med näringsfull jord blandad med lite kalk, hönsgödsel och benmjöl som är långtidsverkande och ställs sedan i det mest soliga hörnet. Till att börja med kan de behöva skyddas av en tunn fiberduk några dagar för att inte bränna bladen i solen.
Det är allmänt känt att främst paprika kan drabbas av något som heter pistillröta (se mer nedan) så därför ansluter jag mina plantor till det automatiska bevattningssystemet. Både chili och paprika är törstiga och väldigt duktiga på att säga till när det är dags att vattna. Bladen hänger direkt men reser sig snabbt igen efter bevattning.
Skörden kan påbörjas när frukterna börjat få sin riktiga färg. Röd, gul eller orange är det vanliga. Även lila finns och vissa sorter förblir gröna oavsett om de är omogna eller mogna. Gröna frukter som ska få annan färg går att eftermogna inomhus, men se till att de har utvecklats klart storleksmässigt på plantan först, annars kan de vara beska och rent otäcka att äta.
Pistillröta är en inte helt ovanlig sjukdom som gör att det bildas bruna och insjunkna fläckar i änden på frukten. Själva sjukdomen är kalciumbrist och det orsakas oftast av ojämn bevattning eller väldigt hög luftfuktighet som gör att plantan inte dricker tillräckligt. Vid ojämn vattentillgång fungerar inte näringstillförseln av kalcium som den ska och cellerna längst ut på frukten dör. Det är inget som smittar från planta till planta och du kan heller inte bekämpa det på något sätt. När du ser de bruna fläckarna är skadan redan skedd. De delar av frukten som inte är angripna går att äta, även om det kanske inte känns så trevligt att använda en frukt som ser rejält ful ut.
Det går att övervintra både paprika och chili men då jag oftast får med diverse skadedjur in från växthuset såsom löss, trips och spinnkvalster har jag gett upp övervintringen och sår istället nya plantor varje år. Då får jag också chans att prova nya sorter.
Har du hittat en favoritpaprika eller chili i affären eller hos en odlingskompis kan du prova att så och odla frön från den. Men det är inte säkert att du får samma sort. Här kan du läsa mer om F1-hybrider, vilket ofta paprika kan vara.
Sorter som jag odlat tidigare är:
Paprika ‘Californian Wonder’ blir halvstora och har en ganska mild och ”normal” paprikasmak
Spetspaprika ‘Corno Di Toro Giallo’ ger gula frukter men jag saknar sötman.
Chili ‘Mulato Isleño’ har lite konstig smak med antydan av lakrits och röksmak. 1000-3000 scovillegrader.
Chili ‘Anaheim’ med svag och lite mesig smak.
Chili ‘Peter Pepper’ som ska se ut som en snopp men jag fick inte en enda snoppliknande frukt (jo, med stor fantasi så kanske det fanns någon). 20 000 scovillegrader.
Chili ‘Joes Long Cayenne’ är en precis lagom stark chili, ger stor skörd och väldigt långa röda frukter. 15 000 -20 000 scovillegrader.
Chili ‘Blue Christmas’ är små chilifrukter som går från lila till orange och slutligen röd. Frukterna mognar ojämnt och därför blir busken färgglad att titta på.
Chili ‘Purple Tiger’ är en variegerad planta med blad som är gröna/vita/purpur och väldigt vacker som dekorativ växt. Smakade aldrig på frukterna. 2000-5000 scovillegrader.
Chili ‘Blondie’ ger bleka och starka frukter. Odlade denna bara för att en av mina hästar kallades Blondie. 80 000 -100 000 scovillegrader.
2020-02-04 sådde jag dessa:
Chili ‘Hot Lemon Drop’. (Capsicum annum). En ganska tidig och medelhet chili med citronsak. Den mogna frukten är varmgul, spetsig och blir mellan 5-7 cm lång. Tänker att den kan bli perfekt att krydda fisksoppan med. Frön från Chililovers.nu.
Coop-Paprika (gul stor). Test i år om jag kan få fram samma goda söta paprika som jag köpte på affären. En chansning.
Änglamark-Spetspaprika (röd). Ytterligare en test för att se vad det kan bli.
Trädgårdsmakarens Blogg 