För många av oss som har trädgård är det självklart att, i största möjligaste mån, försöka odla giftfritt och ekologiskt. Vi tänker på att det ska gynna miljön och vara nyttigt för oss själva. Men det finns mycket mer att reflektera över. Det handlar inte bara om att använda organisk gödsel istället för konstgödsel och såpa istället för gift när man får löss. Att odla klimatsmart är att skaffa sig kunskap om hur växter, jord och miljö fungerar.
Att odla ekologiskt handlar om att se hela kedjan från jord till bord. Och det är med jorden som allt börjar. Jag brukar ibland säga att man gödslar jorden, inte sina växter. Det gäller att ta hand om jorden och mata den med näring via organiskt material och ge den bra struktur för att se till att vatten och luft finns tillgängligt för växternas rötter. En bra struktur och blandning av jord ser till att det blir lättare för växterna att ta upp nödvändiga näringsämnen. En växt som får tillräckligt med näring och vatten mår ofta bra och har större motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar. Då behöver du inte fundera över att bespruta plantorna.
Organisk gödsel kan du både köpa och göra själv. Tillverka eget nässelvatten, spara köksavfall i bokashi, använda grannens hönsgödsel, göra egengjord kompost, gröngödsla året innan sådd, hämta hästgödsel på den lokala ridskolan, täckodla med gräsklipp eller annat grönt material eller kissa i vattenkannan och späd med vatten. Men, jag vill nu sticka ut och säga att man inte ska gödsla i onödan. Gör gärna en jordanalys av jorden i din odling och lär dig vad dina grönsaker kräver i fråga om främst kväve, fosfor, kalium men också kalk, magnesium och järn. Det är sällan jordar lider av fosforbrist, däremot lider våra sjöar och hav av övergödning beroende på fosfor men också kväve. Om du lär dig se på grönsakerna hur de reagerar, hur tillväxten är (blir det för mycket blast och för lite rotsak, växer det generellt dåligt eller är bladen missfärgade, har grönsakerna dålig lagringstid eller är det andra problem?) kan du också dra lite slutsater om vad du behöver tillföra för näringsämnen. Det du ska undvika är konstgödsel, inte för att det på något sätt är giftigt eller skadar dig eller dina grönsaker, men den tillför inte något annat än själva ämnena som står på paketet. Och det gynnar inte det viktiga mikrolivet i din jord, de där små nyttiga bakterierna, svamparna och maskarna som du vill ha för att du ska få en levande jord och som vill ha en blandad kost av näring och organiskt material. De är precis som växterna beroende av en god jordstruktur.
Om du ska köpa gödning så leta efter ett organiskt gödningsmedel där formeln med siffror som anger NPK, exv 5-1-6, har en så låg siffra som möjligt i mitten (fosfor) och se till att den är godkänd för ekologisk odling. Känner du dig osäker på innehåll, läs både innehållsförteckning och säkerhetsdatablad som måste finnas för alla dylika produkter.
Det är också viktigt att lära sig att odla i växtföljd (även gröngödsling bör räknas in i växtföljden) och samodla grönsaker så att man minskar riskerna för skadedjur och sjukdomar. Behöver du ändå bekämpa skadedjur så gör det på naturlig väg. Spola med kallvatten, kläm ihjäl, köp nematoder eller odla under fiberduk eller kålnät. Köp också sorter av växter, där det är möjligt, som är motståndskraftiga mot skadedjur och sjukdomar. Exempelvis finns det potatissorter som är mer eller mindre motståndskraftiga eller resistenta mot bladmögel, skorv, nematoder och kräfta. Vill man ha ett någorlunda bekymmersfritt odlingsliv ser jag ingen anledning till att välja något annat.
Allt handlar inte om vad du gör i din egen trädgård, det finns många viktiga saker i stort som vi behöver förhålla oss till om vi vill göra klimatsmarta val. Ett är att välja om man ska köpa nytt eller använda begagnat. Och om man ska köpa nya saker, var ska jag då vända mig? Jag väljer gärna svenska produkter och jag vill helst handla lokalt oavsett vad jag köper. Finns de saker jag vill ha inte i närheten väljer jag att beställa på nätet, men väljer ändå ett gärna företag som inte ligger allt för långt ifrån mig för att slippa långa frakter. Impecta är ett företag som jag ofta handlar av eftersom de har ett stort utbud, jag slipper beställa från flera olika, och de ligger i mitt närområde.
När du väl är i köptagen finns det minst ett par saker som ofta glöms bort. En sak är om det är värt att köpa ekologiska frön. Det här är i huvudsak inte en fråga om att du ska köpa ”ogiftiga” frön till din pallkrageodling utan om hur fröna framställs och hur den produktionen påverkar miljön. Ekologiska fröplantor besprutas inte medan ”vanliga” fröplantor ganska ofta besprutas och i många fall ganska så rejält. Grönsaksplantor som ska leverera frön måste stå väldigt länge innan de blommar och producerar frö och plantorna är därmed ofta mer utsatta för angrepp av skadedjur. Reglerna för besprutning av dessa grödor är inte lika hårt reglerade som för odling av samma gröda som ska bli mat. Jag väljer också gärna frön som är anpassade till det nordiska klimatet, om det inte är något extra exotiskt som jag vill prova att odla i mitt växthus.
Besprutning över lag är inte bra för vår miljö, av många anledningar. En av de största anledningarna är att vi måste värna våra insekter, utöver att vi själva inte ska exponeras för giftet förstås. Pollinerande bin och humlor, fjärilar och andra småkryp gör enormt stor nytta i naturen. Besprutning av gift skonar inte nyttoinsekterna för att enbart döda skadedjuren, den tar livet av alla småkryp som råkar vara i vägen. När vi ändå pratar om pollinering så kan du själv sätta blommor som ger nektar och pollen, de kallas dragväxter. En enkel väg kan vara att köpa frön och så där man har en jordplätt över. Impecta har samlat en hel del växter som gör nytta, flera av dem är gröngödselväxter.
Om du får chans så köp kulturarvsorter och gamla sorter så att de bevaras för framtiden. Debatten om monopolet och äganderätten av grönsakssorter kommer jag inte ta upp i detta inlägg, det kan bli en hel uppsats. Men man ska vara medveten om att det är ett fåtal stora internationella företag som äger många av våra odlade sorter och de kan göra vad de vill med dem. Ta bort dem från marknaden till exempel, för att lansera sina egna hybridfrösorter som man måste köpa nya varje år eftersom man inte kan eller ens får ta egna frön av dessa. Om F1-hybrider kan du läsa här.
Något som är populärt idag är att plastbanta. Det kan vi göra i trädgården också. Det går så klart att återanvända plastkrukor år efter år, men måste du utöka med mer planteringskärl kan du köpa plastkrukor i återvunnen plast, fiberkrukor eller ta egentligen vad som helst och odla i. Allt ifrån äggskal till äggkartonger, konservburkar, brödformar, mjölkpaket och vindruvslådor. Huvudsaken är att du gör dräneringshål i botten. Du kanske kan skaffa ett set med ”krukmakare” så kan du göra egna såkrukor av tidningspapper. Jag satsar gärna på lite dyrare och rejälare odlingstråg eller minidrivhus som håller i många år. De i tunn plast spricker lätt, speciellt efter några år.
När man pratar om att odla klimatsmart idag är det svårt att inte ta upp bevattning. Klimatet är på väg att förändras, många orter i landet har bevattningsförbud. I Nyköping där jag bor blev det bevattningsförbud tidigt sommaren 2018. Det gäller fortfarande i april 2019 och det har inte regnat här ordentligt på drygt en månad. Förbudet gäller att vattna med vattenspridare, fylla pooler, vattna gräsmattor eller att slösa med vattenslangen. Givetvis får vi vattna våra döende trädgårdsväxter och odlingar. Förutom att täckodla genom att lägga på gräsklipp, flis, halm eller täckbark på den nakna jorden så att avdunstningen minskar kan man använda droppbevattning. Jag har sett siffror på att det kan minska vattenmängden upp till 40%. Slangar eller vattenspjut monteras under jord och bevattningen sker där den mest behövs, vid rötterna. Utöver detta börjar fler och fler spara regnvatten i tunnor och tankar. Här finns många fantasifulla lösningar. Egentligen finns inget annat alternativ än att spara vatten så länge det inte kommer regn och grundvattennivåerna stiger.
Andra självklara val:
* Plantetiketter har av tradition under många år varit i plast, nu finns fina i ek som går att sandpappra om man vill ändra text. Skriv med blyerts!
* Använd natursnöre av jute som är nedbrytbart istället för plastklädd ståltråd.
* Införskaffa en hållbar vattenkanna i plåt istället för en i plast.
* Spara och återanvänd såjord men dränk den i kokande vatten så att du blir av med eventuella sorgmyggelarver innan nästa gång du sår.
* Köp alkylatbensin (exempelvis Aspen) till gräsklipparen och undvik 95-oktan, det är fel på många sätt att använda bilbensin i gräsklipparen.
* Byt växter och fröer med varandra. Det finns alltid någon som har sått lite extra tomatplantor som de vill bli av med, om du mot förmodan glömt eller misslyckats med din egen sådd.
* Köp bara trämöbler och produkter som har FSC-märkning. Då sponsrar du en hållbar odling även av skogen.
* Skaffa en vacker korg som du kan ta med dig runt i trädgården när du skördar och låt plasthinken stå kvar i förrådet.
Trädgårdsmakarens Blogg 