Trädgårdsmästare. En mästare på trädgård med andra ord. På namnet hörs att man kan det mesta inom trädgård och odling. Allt från att odla svartrötter och exotiska krukväxter till att beskära persikoträd, ympa rosor, bekämpa skadedjur och anlägga kompost. Som trädgårdsmästare behöver man vara lärd och mångsidig, tålmodig och vetgirig.
Idag kan vem som helst kalla sig trädgårdsmästare. Det är ingen skyddad titel och det går inte att ta gesällbrev. Du kan jobba som trädgårdsmästare utan att behöva ha någon som helst utbildning och utan att ha så stor kunskap. Det räcker i vissa fall med att du kan rensa ogräs och klippa en gräsmatta.

Förr var det ett yrke som ingav respekt. Trädgårdsmästarna, som främst arbetade på slott och herresäten, hade gått i lära under många år och visste hur man odlade. På riktigt. De lyckades odla ananas och tobak, klarade av att sköta stora parker utan maskiner och elverktyg och kunde saker som idag fallit i glömska. Många startade sin karriär inom yrket genom att följa sina fäders fotspår eller att vara lärling hos en etablerad Trädgårdsmästare. I mitten på 1700-talet formulerades en utbildningsstege av trädgårdsämbetet som sa att man efter fem år som lärling fick göra ett prov innehållande en trädgårdsritning och ett långt förhör. Om man blev godkänd fick man kalla sig trädgårdsgesäll och ge sig ut på arbetsvandring under tre år för att skaffa sig ytterligare kunskaper. Därefter avlade man ett nytt prov och den som blev godkänd fick titeln Trädgårdsmästare.

Sverige idag:
Jag har just läst en platsannons där ett större företag söker Trädgårdsmästare där ”förkunskaper krävs ej. Körkort är ett plus”. Hallå, ni söker inte trädgårdsmästare! Ni söker på sin höjd en trädgårdsarbetare.
Det är här vi har hamnat. Titeln Trädgårdsmästare har urholkats, den har ingen som helst status och det finns inga krav på varken utbildning eller kunskap. I och med detta så förlorar de med stor kunskap, de som faktiskt har en utbildning och/eller lång erfarenhet, sin värdighet en smula. Det är som att vem som helst skulle få kalla sig Tandläkare bara man kan säga åt patienten att gapa stort.
Det finns inget egentligt fackförbund för Trädgårdsmästare. Det finns en branschförening som heter Trädgårdsanläggarna men de inriktar in sig på just anläggning eller som de skriver på sin hemsida ”Förbundet brinner för trädgårdsanläggarnas frågor”. Det finns en branschförening för Trädgårdsdesigners också. För dem som ritar och planerar trädgårdar. Alltså är yrket Trädgårdsmästare lite urholkat, det finns ingen egentlig backup och ingen som stöttar och styr i frågor som berör.
Jag känner sorg över att mitt yrke, TRÄDGÅRDSMÄSTARE, inte har högre status. För det är vi som ger er maten ni har på tallriken, det är vi som ser till att ni har vackra blommor på bordet och i trädgården, det är vi som ger sjuka och äldre vackra och rehabiliterande utemiljöer att vistas i, det är vi som ger barn välskötta och spännande lekparker, det är vi som ger staden sin skönhet som du njuter av på sommaren, det är vi som sköter dina fruktträd så att du kan äta egenodlad frukt hela vintern.

Jag ser upp till de äldre och kunniga inom trädgård, jag lyssnar på dem och suger åt mig av deras kunskaper. I det här yrket blir man aldrig fullärd. Någonsin!
Drömmen: Att Trädgårdsmästare i framtiden blir en skyddat titel och får status igen!
PS. Jag har en trädgårdsutbildning. Jag har 22 års erfarenhet i branschen. Jag har arbetat med trädgård i eget företag i 17 år. Men jag är fortfarande tveksam till om jag verkligen ÄR trädgårdsmästare. Jag har så mycket kvar att lära mig.
Svenska Trädgårdsdesigners
Trädgårdsanläggarna i Sverige
Lista över yrken med gesällbrev
Bra rutet!
GillaGilla
Tack Berit! Det här känns så viktigt för mig.
GillaGilla
Tack för denna artikel! Min morfar, min farfar och min pappa var alla utbildade trädgårdsmästare och jag vet hur otroligt mycket de kunde från odling till kompostering, jordblandningar och anläggningsarbeten, med mera, med mera. Både min farfar och min morfar arbetade efter sin utbildning under många år på herrgårdar och andra herresäten med krav på att få fram sådant som närapå var omöjligt att odla här i landet på den tiden men som skulle finnas på herrskapens matbord. Pappa, som efter utbildningen på Adelsnäs, praktiserade på flera håll i landet innan han blev sin egen, var en fenomenal trollkarl när det gällde att i ett solfattigt Norrland driva upp fantastiska grönsaker. Jag blir ibland betryckt, ibland förbannad när jag hör folk som kallar sig för trädgårdsmästare bara för att de har ”gröna fingrar” och gillar sin trädgård.
GillaGilla
Tack för ditt inlägg, jag hoppas att du fick möjlighet att ta del av deras kunskap och kan sprida något av det vidare till nästa generation.
GillaGilla
Så bra skrivet och trots att jag bara har en egen liten trädgård så förstår jag dig. För en tid sedan så efterlyste en mamma till två unga hemmaboende döttrar gratis frön. Döttrarna hade nyss gått klar sin utbildning till trädgårdsmästare och ville prova att så för första gången. Jag funderade på vilken kurs de hade gått, hur lång den var och vad de egentligen lärt sig. Inte hade de sått frön ens. Jag skänkte i allfall en hel del frön så de utbildade fick prova på. Hoppas verkligen att både statusen höjs och att nån kommer att ta tillvara era intressen fast det hör väl kanske ihop? Mvh Eva-Lotta
GillaGilla
Fast lite gulligt var det allt 😉
GillaGillad av 1 person
Väl skrivet! Jag håller med till fullo!
Är själv trädgårdsmästare och började min utbildning 1980.
Men, som du också skriver, fullärd blir man aldrig!
Monica
GillaGilla
Tack! Ja vi är många icke fullärda men ack så duktiga trädgårdsmästare där ute i landet.
GillaGilla
Har kommenterat på Linkedin men kan ju här tillägga att trädgårdsmästare egentligen var en titel för den som ledde arbetet på en herrgårds- eller handelsträdgård. Så den som är högst upp i hierarkin är trädgårdsmästaren. Behöver inte vara ägaren, men kan ju vara det. Oftast dock kanske en anställd arbetesledare med nödvändiga kvalifikationer.
GillaGilla
Hej Helena.
Mycket bra skrivet. Problemet ligger väl även till viss del i utvecklingen och urholkningen av hur vi nyttjar det gröna idag. Känns som att pionjärandandan inom det gröna idag har förskjutits från yrkesliv till hemmaodlande komposterande kulturarvsfantaster. Inte många gröna jobb idag där vårdande av jorden eller för den delen förädling utgör krav på förkunskaper. Två tydliga exempel på naturliga kunskaper som ingick i trädgårdsmästeriet förr. Nu är ju merparten av de gröna jobben baserade på åkgräsklippning, ogräsbekämpning och slitosläng-odling i köpetorv och odlingsfat. Oavsett utbildning.
Jag är själv en nyligen omskolad (!) begreppsförvirrad 40-åring som drömmer om att någon gång i livet kunna kalla mig just trädgårdsmästare med den kunskapsbredd och erfarenhet jag tycker att titeln bär. Dags att ta tillbaka utbildningsstegen från förr?
/Tomas – trädgårdslärling.
GillaGilla
Tack för intressant svar och vinkling av det hela. Du har helt rätt i det du skriver, själva trädgårdsmästeriyrket har mer blivit grönyteunderhåll. Med hopp om att det vänder!
GillaGilla